Måndag igen

Min vecka med barnen är slut. Nu är det en hel vecka utan dem. Det är förstås jobbigt att skiljas från dem men efter en hyfsad morgon och en toppenhelg känns det ok. 

Samuel var så duktig när han gjorde sina läxor igår, ja det var Simon med förstås! Men de första läxorna är lite speciella!

En kort tur runt Ösbyträsk blev det då Samuels läxa bl a var att samla rönnbär och titta på träd och växter :-)

Halsbandet gjorde han sen vi kommit hem.

Jag skaffade lite ny färg i håret också. Det var inte lätt men det gick... Jag var inte den roligaste i denna stund att umgås med fick fina Bosse erfara men allt blev bra!!

Så en klurig bild...

Vad är det?? :-)

Nu är det måndag. Jag fördriver tid som vanligt. Det märks att hösten är här på morgonens dimma... Mycket dimma var det i morse.

Sista bilden där jag är NU!! Delselius tjänar mycket pengar på mig!! :-)

Ha en fin dag nu!!

Trötthetens dag!

Har varit väldigt trött idag, ända sedan i morse faktiskt. Det är som att all energi är borta! Redan i torsdags började jag känna mig allmänt hängig. Ont i bröst och rygg när jag andades. Jag avfärdar det hela som tecken på andra symptom även om jag varit förkyld en tid. Svullnaden på nacken är stadigt densamma och gör ont. Har inte förvärrats direkt men det sprider sig värk lite här och där. Men det är inbillning tror jag. Så som jag fungerar och söker smärtan, lite som en hypokondriker kanske??? 

Nä trött är jag, ansträngd i rösten och nu ont i sidan av halsen... Men mest trött!! Vill sova.

Nåja, dagens bilder so far...

Dagens bravader... Klippning, spårvägsmuseet(fast vi försökte ta oss till polismuseet) och nu på väg hem.

Ska laga pizza hemma idag. Ska bli gott :-)

En fantastisk tid... med öppet hjärta vill jag berätta!

Jag har upplevt de bästa 8 månaderna i mitt liv och hoppas förstås på många fler.

I slutet av förra året hade jag flyttat från radhuset in i min brors lägenhet. Nyligen separerad och allt kändes mer eller mindre förvirrat och jobbigt förstås. Jag hade sökt mig nya vänner/kontakter via internet vilket faktiskt varit ganska så lyckat, även om de flesta bara blir "skrivvänner", mailkontakter. Jag har alltid varit öppen med vem jag är och hur jag mår/mått.

I december, den 27, damp ett mail ner i boxen. En Bo Högrelius från Hökarängen berättade lite om sig själv och sina erfarenheter av separation... och på den vägen är det :-) Kanske inte helt planerat från min sida att träffa någon, inte heller från hans skulle jag tro. Men tycke uppstod ganska snabbt från min sida, jag var nyfiken på vem denna man med så fina ord och känslor var IRL.

Lördag den 5 januari, 2013 på eftermiddagen möttes vi på T-centralen. Ett möte som värmde mig ända in i hjärtat även om det var ruggigt läskigt samtidigt. Jag kunde inte äta på vår "dejt" på Kulturhuset men vad gjorde det... timmarna flöt på och vi kände båda hur rätt allt kändes vid första mötet. Det var inte helt fritt från komplikationer med de hör inte hit. Jag skulle ha barnen hos mig veckan som kom, och vi kom senare överens om att träffas en vecka senare, måndag den 12 januari då jag skulle komma hem till honom. Jag blev kvar där. Mitt hjärta stannade i Hökarängen och jag får på något sätt det bästa ur livet just nu.

Att få uppleva kärkek på detta sätt trodde jag var uteslutet för mig. Jag har varit kär, älskat andra men inte känt att det varit så rätt som detta är. Det finns en ömsesidighet mellan mig och Bosse som jag aldrig fått uppleva tidigare och därför känns vår kärlek så unik. Det finns förstås vissa saker som gör vår relation speciell. Vi är inte ensamma om att vara i denna sits men för oss har det inte varit ett hinder. Att få möta en man som är 29 år äldre och visare :-) har varit bra för mig. Sen finns det förstås saker som jag kan känna lite oro över och kanske t o m lite sorg. Det är att inte få möta ålderdomen med min käraste... För hur som så kommer det antagligen inte ske. Sen kanske jag försvinner ur tiden före men det är ingen idé att sia om detta... Nu ska jag bara njuta av tillvaron och att få vara så kär och bli så älskad tillbaka...  Under de åtta månader som gått har vår relation vuxit sig starkare. Jag har mina dippar, han har sina men vi hjälps åt, följs åt... vi har hittat en tillvaro som fungerar för oss... Det är kärlek!!

Ovan några bilder... Fina bilder!

Vacker morgon...

Tittade som vanligt ut genom fönstret denna morgon kl 05.40 och såg den vackra soluppgång och dimma över husen... Att morgonen sedan flöt på ganska ok gör förstås saken bättre. Just nu i skrivande stund sitter jag på Delselius. Det känns illa i magen av kaffet så jag får kanske försöka fördriva min "lediga" tid på annat sätt i fortsättningen... 

Nåja, livet går vidare... 

Ger er lite bilder i stället :-)

Dagens samtal...

Hade utvecklingssamtal med Simon idag. Det är fantastiskt att se den utveckling som skett under de senaste åren. Idag var det inga som helst problem att få med honom in på samtalet. Han deltog och var med trots att han både var hungrig och ville gå på fritidsgympan :-) min fina, underbara 9-åriga son som kämpar på i skolan. 

En av de absolut BÄSTA nyheten var att hans lärare, Anna, fått lov att säga till honom en gång i klassrummet då han PRATADE MED EN KOMPIS!!!! Jippie!!!! Det är underbara nyheter!!! 

Han jobbar i övrigt på med sina saker i skolan. Visst finns det utvecklingsområden att jobba vidare på. Hans IUP-mål är :

- lära sig klockan, nu ska han ha sin klocka på av :-)

- läsa engelska böcker hemma

- skriva det lilla extra i sina texter etc.

Tre mål allt som allt. 

Själv tog jag upp frågan om läxor men får han bara med sig böcker hem å fredagen så kommer det nog gå bra :-)

Vi klarade av samtalet på ca 25 minuter sen fick Simon sin banan och han sprang iväg på fritidsgympan, med brorsan i hälarna. Jag mötte upp barnen där och blev glatt överraskad. Mina underbara killar hade en halv idrottshall för sig själva :-) de ÄLSKADE DET!! 

Så någon liten bild före mitt god natt(ja klockan har passerat midnatt men jag har svårt att komma till ro):

Sussa gott nu!!

BUP igen!

Så är det dags för höstens första besök på BUP. Det ska bli skönt att få lite koll på läget igen med Samuels medicinering. Jag har väl trots den positiva synen på medicinen haft svårt att förlika mig med tanken att varje dag försöka få honom att ta denna medicin. Under sommaren kom också protesterna då Samuel helt gick i baklås och vägrade. Det blev en paus i det hela vilket förstås inte är bra. Får se vad läkaren säger idag. 

Jag vill göra det som är rätt för mitt barn så mina tankar rör hela hans vardag. Hur göra med skola, stor klass och kanske inte tillräckliga resurser, långa dagar från 8-17(16.30) när han är hos mig, 7-17 varannan vecka. Medicin för att skolan ska fungera... Men hjälper den? Hur vet vi att det är rätt. Samuel blev förändrad av medicinen till en början. Han slutade äta lunchen, saknade aptit... han blev osocial, mer "autistisk" till sättet. Slutade leka med sin kompis... Sen blev det bättre med det sociala, men maten har inte varit så bra. 

Efter sommaren åt han bra första veckan på fritids(utan medicin då vi hade "paus".

Nä nu ska jag skärpa mig och försöka vara lite mer positiv! Det kommer bli bra!! Det måste bli det helt enkelt. Det måste blir rätt!!

Pannkakor, TV och läxor...

Dagen går mot sitt slut, och jag överlevde även denna... Trött som jag är nu när jag är förkyld så har det väl ändå varit en ganska så bra dag trots allt. Jag kom i god tid till jobbet, ja 50 minuter innan jag började så det får väl räknas som att jag kom i tid :-) Förberedde lite bildlektion till 2A eftersom det var svårt att få "lugn och ro" på jobbet...

Slutade som vanligt kl 16 och därefter rusch till Ösbyskolans fritid för att hämta barnen :-) Mina älskade ungar som jag inte sett på en hel vecka!!! Saknat dem massor men nu är de här, hemma igen :-)
Samuel ställde till det när jag kom men det var inte läge att prata om det då... Han rymde till "kuddis" och klädde av sig... hmmmmm vad är det som händer i hans huvud undrar jag???

Det gick lätt att få med mig barnen hem och då vi hade lite marginal till bussen hem gick har jag bokat klipptid på salongen som inte gjorde mig helt nöjd sist då jag hade färg i hela pannan efter :-( men det får gå ändå. MÅSTE klippa mig. Ser hemsk ut!!! På lördag smäller det!!!(Hoppas du orkar se till barnen en stund när jag sitter i stolen fina Bosse...)

Pannkaka var önskemiddagen idag så nu steker jag pannkakor medan barnen busar och tittar på TV. De har fått 11 frysta köttbullar(Samuel) och en macka(Simon). Men de väntar med spänning på pannkakorna :-)

Om det blir läxläsning idag får vi se..... Det är sent så jag får se status efter middagen... I morgon väntar BUP för Samuel. Hoppas vi får rätsida på detta med medicin och om den verkligen är rätt.... sen behöver jag i alla fall ventilera lite skola och "uppfostran" också. Känner mig helt värdelös som mamma ibland :-(

Dagens bilder.... 

Måndag morgon

Regn och rusk. Sitter på bussen mot Ingarö, kaffe latte i handen och bloggar. Trött är jag...

Men bara att bita ihop! Kommer tyvärr en timme (knappt) för tidigt p g a bussarna, men det är ok.

Trots tre dagar hemma från jobbet med vila så har jag ont i halsen och känner mig långt ifrån bra.. Men idag kommer barnen till mig!! Det är värt allt guld i världen!!! 

Test

IMG_1117, a photo by annesjoberg on Flickr.

Testar att blogga från Flickr. Ett sätt att dela bilder med andra:-)