Så är veckans träff på ADHD-center över. Massor av nya infallsvinklar och kunskap har vi fått trycka i oss under de tre förmiddagstimmarna. Idag handlade lektionen om konflikter, att förebygga och hantera dem. Vi fick diskutera mycket i grupperna och det är sannerligen inte alltid lätt att se eller komma fram till olika situationer hemma. Vad då konflikter? Inte har jag några konflikter med mina barn?? Eller?? Jo, visst förekommer det konflikter i min familj och med mina barn. Att lösa konflikterna med barn som har ADHD eller autism ställer stora krav på mig som förälder. Större krav än ni kan ana. Dessa barn tänker annorlunda, utvecklas senare, har ett mindre "fönster" mot världen än andra barn har. De kan inte ta till sig av förmaningar på samma sätt som ett normalt utvecklat barn.
Men när jag sitter där, i gruppen och funderar över de frågor vi får så är det inte självklart vad som är en konflikt eller inte, eller vad vi har för regler hemma, uttalade eller outtalade... Men jag kommer till det... jag kommer gå igenom punkt för punkt som jag gjort tidigare. Då får både jag och även du som råkar läsa detta bättre kunskap om hur vi måste tänka när vi har med barn eller andra personer som har ADHD eller någon annan funktionsnedsättning.
Först ut var ett kort samtal i gruppen om läxan vi skulle göra... Jag hade att berömma och uppmuntra min son, eller snarare båda barnen. Jag har hållit mig till uppgiften ibland men jag har haft svårt att ignorera det som inte varit bra eller rätt... lätt att förmana mer än man bör göra. De andra i min gupp hade bl a haft samma uppgift som jag, men någon hade också fokuserat på att få till goda stunder tillsammans med sitt barn.
Nu till de strategier vi gick igenom för att bättre förebygga och hantera konflikter med våra barn. Självklart blir det utifrån ålder samt mognad och utveckling av barnet. För att kunna hantera konflikterna tillsammans med sitt barn måste man ha en mycket god relation. Så innan vi kan börja praktisera detta hemma MÅSTE vi ha fått till en bra relation, vilket vi kan få genom de strategier vi gått igenom under förra lektionen.
Första strategin: Analysera konflikten Konfliktsituationerna med barnet kan förstås vara många och olika. Men jag måste nog säga att listan som presenterades på kursen var ganska klockren. Konfliktfyllda situationer kan vara: att komma upp på morgonen, måltider, läxläsning, komma i säng på kvällarna, övergångssituationer, sysselsätta sig på egen hand, hjälpa till med sysslorna, besöka affären, träffa släkt och vänner. Det är en gedigen lista och då finns förstås inte alla situationer med, men jag kan känna igen alla :-)
När vi då ska till att analysera en konfliktfylld situation så måste vi börja med att kartlägga situationen genom ett antal frågor. Viktigt är att:
- Skriva ner vad som händer.
- när det händer och hur det yttrar sig.
- Vad som utlöser konflikten och vilka konsekvenserna blir måste vi också reda ut.
- Hur påverkar ADHD:n?
- när det händer och hur det yttrar sig.
- Vad som utlöser konflikten och vilka konsekvenserna blir måste vi också reda ut.
- Hur påverkar ADHD:n?
Sedan när vi analyserat dessa frågor så måste vi förstås förebygga att konflikterna inträffar. Och OM de inträffar måste vi veta hur vi effektivt ingriper. T ex kan det gälla barn som är utåtagerande, som lätt blir arga. En vanlig situation i skolan är när barnen ska gå på rast eller komma in från rasten. Trängsel i hallen är en klassisk situation när barn med ADHD kan agera utåt och bli arga på kompisarna. Inte för att de medvetet vill bli det, men kanske blir de av misstag knuffade och då tänder det till... Det är ett exempel som man bör jobba förebyggande i skolan. Hur man kan förekomma trängseln och förhindra utbrott. Hemma kan det förstås handla om helt andra saker... klä på sig, komma upp ur sängen etc. Konflikter duggar ibland mycket tätt när man lever med ADHD i familjen!
Nästa strategi för att underlätta vardagen hemma är att ha tydliga och enkla regler.
- Få och enkla regler som är lätta att följa
- Göra reglerna tydliga - koppla till bestämda situationer
- Gör överenskommelse med barnet
- Skriv ner regeln och placera den synligt
- Påminn ofta
- Beröm konsekvent när barnet följer regeln
- Göra reglerna tydliga - koppla till bestämda situationer
- Gör överenskommelse med barnet
- Skriv ner regeln och placera den synligt
- Påminn ofta
- Beröm konsekvent när barnet följer regeln
Vi fick i gruppen prata om vika våra regler hemma är. Hur många regler har vi för våra barn, både uttalade och implicita(outtalade) regeler, sådana som vi förväntar oss att barnen följer men som vi inte pratar om. Fy fanken vad svårt det är att komma fram till hur många regler som vi har hemma, egentligen! Vissa saker är ju så självklara som att man inte ska hoppa i soffan. Hur många gånger har jag inte sagt till barnen att "ni får inte hoppa i soffan!" Men det går inte hem hos dem. Jag måste helt enkelt formulera om min regel till "I soffan sitter man!" Då VET barnen vad de ska göra i stället! Säger jag bara hoppa inte så vet inte barnet vad det ska göra i stället. Jag måste hela tiden tänka på att det inte är självklart för mina barn!!!
Ibland måste vi faktiskt ta till lite speciellt metoder för att våra barn ska göra det som andra barn gör utan att tänka, även om det förstås finns alla unika situationer även i alla familjer... När det gäller väckning och morgonrutiner är det inte ovanligt med att barnen måste få frukost på sängen, kanske en speciell morgonrock, musik på eller något annat. Samuel väcker jag bäst genom lite bus och kel... Han gillar att bli killad under fötterna och kliad på ryggen. När han var yngre bar jag upp honom till soffan för att få upp honom på morgonen. Han är mycket morgontrött och är mer kvällspigg... ingen bra kombination när man ska iväg kl 7.15 på morgnarna... Så det gör jag varje morgon med honom när han är hos mig...
Att förebygga genom planering är nästa strategi för att förebygga konflikter.
- Förbered barnet på situationen genom att berätta vad som ska hända i förväg
- ge barnet tydliga anvisningar för vad det ska göra i situationen - skriv ned vid behov
- Sök samförstånd med barnet - be barnet upprepa vad det ska göra. Uppmuntra!
- Påminn strax innan det är dags
- Beröm barnet under tiden och efteråt
- Ignorera mindre "misstag"
- ge barnet tydliga anvisningar för vad det ska göra i situationen - skriv ned vid behov
- Sök samförstånd med barnet - be barnet upprepa vad det ska göra. Uppmuntra!
- Påminn strax innan det är dags
- Beröm barnet under tiden och efteråt
- Ignorera mindre "misstag"
Här fick vi två ganska gripande berättelser från två familjer. Båda barnen i dessa fall hade vid ett tillfälle mått så dåligt att de tagit en kniv i köket för att ta sina liv då de mådde dåligt. I båda fallen så tog deras mammor kniven och påpekade att den används till annat... Inget mer, vilket i båda fallen gav samma resultat... det har inte hänt igen... Men jag kan förstå den rädsla och chock man som förälder går igenom... Det viktiga är att till viss del ignorera beteendet men också behålla lugnet, vilket är nästa strategi...
Bevara sitt lugn... Att i stundens hetta behålla sitt lugn är lättare sagt än gjort. I alla fall för mig som har en kort stubin, blir lätt arg och då får svårt att kontrollera mina känslor och mitt agerande. Det går bättre idag men fortfarande lackar jag lätt ur och blir förbannad. Tyvärr!
Men jag förstår förstås att det är av stor vikt att behålla sitt lugn i en konflikt med sitt barn. Det är inte av godo att brusa upp, skälla etc när barnet inte gör det man vill eller förväntar sig... Hur stressad jag än är försöker jag idag behålla lugnet... t o m när vi ska iväg på morgonen, även om det är tufft.
Att bevara sitt lugn:
- Tänk på att du är modell för ditt barn
- Ta kontroll över situationen
- Låt inte barnet "driva dig till vansinne"
- Tänk lugnande tankar - räkna till tio
- Tolka inte barnets beteende personligt
- Uppträd lugnt, neutralt och bestämt
- Använd få ord och förklaringar
- Ge inte efter för provokationer och protester
- Tänk på att du är modell för ditt barn
- Ta kontroll över situationen
- Låt inte barnet "driva dig till vansinne"
- Tänk lugnande tankar - räkna till tio
- Tolka inte barnets beteende personligt
- Uppträd lugnt, neutralt och bestämt
- Använd få ord och förklaringar
- Ge inte efter för provokationer och protester
O yes! Inga problem med detta alls... klart som korvspad eller hur? :-)
Näst ut är är att välja sina strider:
-Acceptera ofullkomligheten
- Prioritera bort onödiga strider
- Undvik att ge negativt beteende uppmärksamhet
- Bestäm vilka irriterande beteenden du kan överse med
- Bekräfta om barnet följer dina uppmaningar - strunta i protesterna
- Prioritera bort onödiga strider
- Undvik att ge negativt beteende uppmärksamhet
- Bestäm vilka irriterande beteenden du kan överse med
- Bekräfta om barnet följer dina uppmaningar - strunta i protesterna
Jag är van att välja mina strider. Jag får helt enkelt ofta acceptera att mina barn inte gör vissa saker som jag kanske förväntar mig att de ska göra då andra barn i samma ålder klarar av det... Som när barnen var små och jag åkte buss med dem. Jag kunde inte strida med dem om vart de skulle sitta. Båda hade väldigt bestämda åsikter, ville sitta vid fönstret etc. Att det inte alltid gick är förstås självklart beroende på hur många de övriga passagerarna var förstås, men att tvinga dem sitta på en icke accepterad plats för dem innebar skrik, slag och sparkar hela resan. Ville jag strida om det?? NÄ jag vägrade göra det. Detta är ett exempel på hur svårt det kan vara att resa med barn som har lätt för att låsa sig.
Näst sista strategin för denna lektion är att sätta gränser när det behövs. Eller snarare att sätta gränser effektivt.
När det gäller gränssättning för barn som inte har ett bra arbetsminne och svårt med många saker på en gång är det förstås bra att inte välja ut för många beteenden att fokusera på när det gäller att sätta gränser. Då blir det för svårt för barnet att klara av det hela på ett bra sätt.
- Ingrip genom att ta barnet ur konfliktsituationen
- Hjälp barnet till en plats att lugna ner sig
- Uppträd med lugn och fasthet
- Trappa inte upp konflikten
- Genomför ingripandet "hela vägen"
- Undvik diskussioner och förebråelser
- Var förutsägbar och konsekvent
- Hjälp barnet till en plats att lugna ner sig
- Uppträd med lugn och fasthet
- Trappa inte upp konflikten
- Genomför ingripandet "hela vägen"
- Undvik diskussioner och förebråelser
- Var förutsägbar och konsekvent
Sista strategin som kanske också är den svåraste att använda sig av är gemensam problemlösning.
Att tillämpa gemensam problemlösning:
- Vilket är problemet?
- Vilka olika lösningar finns det?
- För- och nackdelar med olika lösningar
- Välj EN lösning
- Planera för genomförandet
- Prova lösningen
- Utvärdera resultatet - modifiera eller prova en annan lösning
- Vilket är problemet?
- Vilka olika lösningar finns det?
- För- och nackdelar med olika lösningar
- Välj EN lösning
- Planera för genomförandet
- Prova lösningen
- Utvärdera resultatet - modifiera eller prova en annan lösning
Detta är ett sätt att öva exekutiva funktioner, detta vardagliga som de flesta klarar av utan särskilda problem. För barn med ADHD och autism (mm) är detta svårt att klara av. Detta kan vi först göra när barnet är lite äldre då detta genomförs tillsammans med barnet. Ett exempel på problem att lösa på detta sätt kan vara att "mamma tjatar vid sänggående"(OBS! Inget fokus på att barnet inte lägger sig "rätt" tid). Det ska alltså vara ett GEMENSAMT problem som båda tycker är svårt/jobbigt. Barnet tycker inte att sent i säng är ett problem, men tjatet om sänggåendet kan vara ett problem för båda. Barnet gillar inte att höra mammas tjat och mamman är trött på att behöva tjata... kanske är en lösning att mamma säger till en gång, låter bli att tjata och barnet lägger sig när det är redo... vad vet jag? Denna strategi kommer att få vänta ett tag... jag har mycket kvar innan jag är där!
Nu är det bara en lektion kvar på föräldrautbildningen. Den kommer att ta upp vad samhället kan ställa upp med, skolan etc. Detta är något som vi föräldrar är i ständig strid med... Barn som kränks på olika sätt i skolan p g a okunskap t ex är väldigt vanligt. En familj vars barn hade vikarie i skolan samt att resursen fick höra att barnet minsann måste ha problem som inte klarade av att lyssna... Vikarien hade inte fått information om att barnet hade ADHD. Hon blev sur på barnet då det påpekade att man som lärare inte fick hålla på med mobiltelefonen på lektionen... Jag är glad att min yngste son nu går i en specialklass med mer kunskap inom dessa diagnoser, även om fokus kanske ligger på autism. För storebror väntar nu nationella prov i svenska och matematik. Han "klarar av" vanlig klass men om sanningen ska fram är jag inte helt säker på att han trivs i den stökiga miljön. Han har vad jag vet inget särskilt stöd, inget åtgärdsprogram... trots att han inte når alla kunskapskrav som förväntas. Till nästa läsår får vi fundera om det är rätt för honom. Jag hoppas han klarar kraven i år tre, men han får ingen som helst social träning i skolan och han har svårigheter att samarbeta och muntligt förklara saker... Det var en liten parentes på lektionen... Jag måste säga att dessa föräldrakurser är guld värda!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar