Gröna Lund

Det slog mig just att jag funderade över hur Gröna Lund stavar sitt namn, men det stavas just så, GRÖNA LUND... Gröna Lund är ju ingen grön oas direkt, utan ett asfaltsland utan dess like, karuseller och andra åkattraktioner, restauranger mm. Men varför heter det Gröna Lund?? Det måste jag forsak vidare i när jag har orken för det... Nu var det inte namnet jag skulle härleda min blogg till utan snarare oviljan att själv besöka detta "nöjesfält", till bredden fyllt av folk, stora som små, armbågar överallt, köer och skrik... Gråtande barn, skrattande barn, tonåringar, vuxna och småbarn om vart annat. Toalettköer och väntan på alltför dyr mat...

I alla fall ska barnen få gå på Grönan, förra året kom vi inte iväg dit. Då hade jag i början av juni brutit mitt förhållande till min dåvarande sambo och pappa till mina barn. Det fanns inte på kartan att gå till Grönan då. I år får jag ont i magen av att tänka på all stress jag utsätter mig för när jag är där med mina underbara barn... MEN i morgon ska de gå med sin pappa på Gröna Lund. Där ska de träffa delar av hans familj, hans syster och ett par av kusinerna bl a. Toppen säger jag, då kan jag pusta ut över att jag inte måste gå på Grönan i år.

Jag har erbjudit mig att fixa matsäcken till dem, pannkaka står på önskelistan och så får det bli. Ikväll får ungarna pannkaka till middag och i morgon kalla pannkakor till lunch med socker på :-) Men nu måste vi äta lunchen... korvstroganoff blir det, med ris till mig och pasta till barnen... Älskade, älskade barn!!