Efter dagens besök vet vi att Samuels tågång inte är neurologisk. Den är inlärd och en vana hos honom. Bara att träna bort alltså :-/ Det får vi göra genom lek... Gå på hälarna, stå på en mjuk balansplatta etc... Måste alltså köpa en sådan också...
Resan tillbaka till skolan gick bra men jag blev irriterad över att skolan inte sparade mat till Samuel. De äter på huset och när han kom till skolan så hade de kört tillbaka maten till matsalen. Antar att det kan komma att bli så nu när han inte har samma täta stöd längre.... Nåja, hans fröken gick med honom till matsalen så han fick äta.
Ibland är livet svårt med barnen. Hur mycket jag än älskar dem och försöker överösa dem med kärlek så felar det ibland. Hur blir man av med det ständiga dåliga samvetet??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar