Störd/förstörd sömn

Mina barn har lagt sig till med väldigt jobbiga vanor... Eller är det de som har gjort det? Jag vet inte. Kan ju inte skylla på dem egentligen. Det är jag som är deras förebild och jag som ska ledsaga dem genom världen på bästa sätt... Mina barn har haft ganska så olika vanor på kvällar och morgnar. Simon, han somnar snabbt vid sänggående, oftast. Medan Samuel har svårt att komma till ro. Kan ibland ta flera timmar, men oftast minst en timme. Han är orolig och rädd för ljud, mörker etc. När han väl sover har han sovit hyfsat bra, medan Simon har vaknat minst en gång, ofta flera gånger per natt av drömmar och för att gå på toaletten.

Simon har varit den morgonpigga, och klarat sig ganska bra på morgonen med TV:n och på senare tid min mobil eller sitt Nintendo DS. Samuel, sjusovaren, sov ofta till 9 eller ännu längre om han fick. Nu sedan en tid tillbaka vaknar båda barnen tidigt som attan.... och värsta morgonen var i morse tror jag... Kl 4.15 satt Simon i soffan med sitt DS framför näsan... Han har nämligen bestämt att han minsann ska gå upp när han vaknar... vilket i morse då vad kl 4 ungefär... Han fick lägga undan sitt DS som stör en hel del och ta en av sina julböcker i stället... vet inte om han verkligen gjorde detta men det var vad han skulle... Att få honom att lägga sig var "omöjligt" då jag inte orkade bråka med honom. Han är en mycket bestämd ung herre, min 9-åriga son.

Nästa väckning var kl 6.... Då var även Samuel uppe, båda med hög volym på sina Nintendo DS och pratandes högt och ljudligt. Dock inget bråk, vilket förstås är positivt... MEN vare sig Bosse eller jag kunde sova. Det gick helt enkelt inte!! Barnen är svårt att få med på tåget många gånger, och i morse var de helt uppåt väggarna. MITT FEL?? Ja antagligen... Jag har ibland svårt att förstå hur jag fungerar som förälder till mina barn... Jag vet att de har två föräldrar men nu är jag ensam förälder när jag har barnen.... Att mina barn har diagnoser, autism och ADHD gör att de kan ha svårare att ta till sig av det jag säger åt dem, men ändå... När förlorade jag mark som mamma till mina barn? Det har jag länge funderat över. När jag blir bestulen på sömnen p g a olika anledningar så klarar jag inte av att hålla mig konsekvent, men en sak VET jag nu!!!!

I morgon får barnen inte spela sina DS på morgonen!!!! Dessutom kommer jag bestämma när de får gå upp!! Kommer det fungera?? Jag vet inte, men jag vet att jag inte längre kan låta barnen styra över mitt liv längre... Att Samuel har problem med insomningen kan han inte rå för. Jag är likadan, ligger ofta vaken... i alla fall när jag inte äter medicin jag blir trött/lugn av. Han är ett oroligt barn, det vet jag. Men när han ligger vaken kväll efter kväll och klockan passerar midnatt etc då är jag körd! I alla fall i kombo med arbete och uppstigning kl 5. Nu, när han dessutom vaknar tidigt blir det än tyngre... så testing testing... Jag måste få ordning på detta mina barnveckor... Annars kommer jag rasa totalt och jag kommer dra med mig andra i fallet.

Detta är ett jobbigt inlägg att skriva, jag har så många funderingar fortfarande om hur jag ledsagar mina barn in i ungdomsåren, hjälper dem att bli självständiga, trygga killar som trivs med livet... Så många funderingar och dessutom mitt i allt detta mina egna problem... Men vem har sagt att livet ska vara lätt?? Om du läser och har erfarenheter eller tips vad gäller sömn hos barn med autism och ADHD får du gärna delge dem... eller tankar överlag hur man överlever detta.... även om jag bara har barnen varannan vecka så blir det ibland jobbigt att bära upp vardagen och hitta styrkan att orka. Jag är en trött mamma idag. Ledsamt men sant!