Idag är jag tacksam för livet, jag är tacksam för sjukvården i vårt land. Den ÄR bra och räddar liv...
Idag hälsade jag på hos min kompis. Hon drabbades i september av en av de värsta EHEC-bakterier som går att drabbas av. Källan till smittan hittades aldrig men troligen var det något hon åt på en restaurang på ett sjukhus.
Min kompis var så när som död då bakterien slog ut hela hennes kropp. Men läkaren som dömde ut hennes kropp och hennes liv lyckades få liv i henne. Efter två veckors intensivvård återvände livet sakta sakta... hela kroppen utslagen, all funktion borta... dialys mm väntade.
Efter en tid på sjukhuset kom nästa smäll, en blodpropp i hjärnan men det gick bra!
Idag är min kompis hemma efter ett par månader på sjukhuset. Hon har själv inte helt förstått denna resa hon gjort. Hon har fått livet åter men är förstås svårt medtagen och har en lång återhämtning att vänta. Det var svårt att komma hem, hem till ensamheten och oron efter denna erfarenhet. Hon har idag hemtjänst på förmiddagen och till middagen kommer det någon och på 30 minuter lagas middagen. Resten av tiden är hon ensam hemma. Hennes 11-åriga dotter bor hos mormor och morfar som är över 80 år. Familjen hjälper till så gott de kan. Något som berör mig en hel del och som gör mig irriterad är att det inte går att få tillfällig färdtjänst då man varit eller är svårt sjuk... Det är helt sjukt detta system!! Bara vid en varaktig funktionsnedsättning kan man bli beviljad färdtjänst. Inte då man legat inför döden, med intensivvård i två veckor, inte kunnat äta eller ens sitta i sängen under mer än två månader... Kroppen blir försvagad och det är svårt att orka ta sig ut och träffa vänner eller ens ta sig till olika vårdinrättningar.
Har man ekonomi för det finns ju taxi men det är inte gratis och lever man dessutom på gränsen ekonomiskt så är det helt galet vad isolerande det är att inte kunna få den hjälpen. Min kompis ben bär inte helt och fullt än. Hon måste få träna upp musklerna så de orkar mer. Hon måste lära sig äta igen, våga äta igen.
Jag är väldigt tacksam över att min kompis lever idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar