Utflykt med barnen

Att vara ledig och hemma med barnen har jag mångt om mycket upplevt som ganska jobbigt. Under många år har jag våndats över helger, kortare skollov och inte minst den långa sommarsemestern. Varför kan man ju undra? Vem är jag som våndas över att vara ledig? Det brukar de flesta värdesätta, att vara ledig och vara med familjen, allra helst de fyra, fem eller sex veckorna sommarledighet. Men jag gör det inte. 

Jag kan ta exemplet denna påskhelg, fyra dagars ledighet med barnen hemma. Det fungerar förvisso bra idag om jag jämför med tiden då barnen var yngre... Men det blir ändå alltför intensivt många gånger. Mina ungar är de mest underbara varelser. De är fina på många sätt och vis, men de är också energibovar, utan att de själva har valt det förstås.

När Samuel vaknar på morgonen så är intensiteten enorm. I morse var han relativt lugn men ändå speedad. Springer upp och ner när han ska äta frukost. Drar igång ljudliga lekar och vid frukostbordet var kaoset igång... Storebror Simon jagade upp honom extra mycket... De trissar ständigt upp varandra. Antingen i leken eller så bråkar de... Så är kanske alla syskon och alla barn men mina barn är mer gränslösa än andra, och trots idogt kämpande så har jag inte kommit så långt än. Det är förstås inte barnens "fel" de är trots allt barn men det är påfrestande...

Idag tog vi barnen med på en utflykt till Hökarängen för att få leka på Starrmyrans lekplats och titta på djuren. Lunch åt vi hemma hos Bosse och vi köpte oss en glass när vi lekt ute en stund. Det är nästan det enda som hjälper, att vara ute med barnen och låta dem leva ut helt och fullt. MEN det är sällan helt utan problem... De retas och är i luven på varandra. Samuel har ett redigt humör och när det går fel, då är det fel... Sen varierar hans humör beroende på medicineringen, innan, under eller när medicinen släpper. När han har medicinen i kroppen är han ofta försiktig och inåtvänd... Medan han är mycket jobbig när medicinen släpper... Ibland undrar jag hur det känns när kroppen påverkas så av en medicin på detta sätt... Hur känns det inombords när uttrycken förändras så mycket??

Nåja, avslutar med några bilder... Vi hade en fin utflykt till Hökis i alla fall... Barnen träffade en flicka i lekparken som de lekte med. Ett stort plus i deras utveckling :-)